Sjukt töntigt inlägg



Men är man hemma utan sitt barn och precis köpt barnbestick så vill man nästan pussa på dem.

Ska den där lilla lilla pyttehanden greppa den där lilla skeden och föra den till sin lilla lilla mun (med Thore Skogman tänderna). Dör. 

Jag ser det framför mig. Varje min, varje rörelse. Varje litet flin. 

Sjukt att denna lilla varelse upptar så mycket av ens tid. 

Nu får jag sansa mig. 

Själv har jag ätit ensamfrukost ute på alltanen 


Det var mysigt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0