Herregud ljuva 90-tal



Denna lyssnade jag och min barndomsvän Malin på. Vi var så djuuuuupa, pratade om livet och allt var så stormigt och känslofyllt.

Jag kan verkligen saknade den där vänskapen, när man vänner emellan ställde upp i vått och torrt. Alla problem man idag tycker är små var så stooooora, och var det något kunde man ringa jämt om det så var mitt i natten.
Mina föräldrar fattade aldrig det där (usch sån ska jag aldrig bli). Att problem ändrar sig med åldern, men är lika betydelsefulla ändå.

Det är så tråkigt att bli gammal. Jag vill inte det. Helt plötsligt lever man som i ett slutet rum. Livet gör en så jäkla hård som ett skal som växer runt än. Bli vuxen ska helt plötligt vara att klara sig själv, stå på egna ben...VEM GÖR DET?

Japp lite nostalgi från en svunnen tid.

God Natt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0