Fan

vad ont saknaden gör ibland...undrar om det någonsin blir bättre.

Att överleva, är det vad livet handlar om? Jag vill leva, inte bara härda ut.

Det går inte en enda jävla dag utan något som gör mig påmind.

Alla dessa hemska minnen hade jag klarat mig utan. Det kommer bli bättre, det kommer det bli.

Men jag kommer alltid ha kvar allt, även att det ligger långt borta.

Jag kommer aldrig längre bli den Stina som jag en gång var.

Det gör mig ledsen.

Saknar...






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0